lördag 25 juni 2016

Tölt i form!


Det blir inte så mycket bloggande för tillfället..beror på en god sak!! Nämligen denna:
Rossi gillar att ligga i gröngräset!!

Hux flux var vi med valp, och inte vilken valp som helst, utan kelpie-valpen Anteros, aka Rossi!! 
Busig valp 9 veckor

Jätteroligt men är ju som att ha en bebis i huset, man kommer ingen stans, och svårt att få något gjort så här fösta tiden. Men igår var jag till instruktören som vi åker iväg till. Anders fick vara hemma med hunden. Även där hade jag en jättebra lektion. 

Hon frågade om hon fick rida honom lite, klart hon fick! Vi har ju börjat jobba med formen i tölten, han vill ju gärna slänga upp huvudet i tölten, han är ju inlärd på det! Så när jag börjar driva honom mot tölt åker huvudet upp och så kommer tölten. Men nu har vi börjat med att jag rider som i en öppna, driver på mot tölt och bara kort, kort tölt knappt mer än ökad skritt i några steg och sen ner igen. Med bibehållen form.

Hon hoppade upp och Hugis undrade nog lite, men han är så lugn när vi är hos henne, han gillar både plats och instruktör, det märks tydligt! Hon skrittade lite och fick känna på hans vänster sida direkt. Släppte av den helt sonika, ha,ha, och Hugis som van med att jag tar ett kraftigare tag i vänstertygel såg lite konfunderad ut men tyckte nog att det var väldigt skönt. Jobbade med det en stund, sen började hon tölta i form….ja,jösses!

Jag vet ju att jag har en otroligt fin häst, men  det blir lite en vana…Hugis är Hugis, en  i flocken, snygg som få, men inte så märkvärdig. Det är bara jag som rider honom, så jag ser ju aldrig honom under ryttare. Men nu såg jag! 
Snyggo!!

Och visst är han snygg när jag rider, jag tänker på bilden från sista tävlingen, han är ju maffig min häst. Men där och då, i sommarpäls som glänser, töltandes i form, ja då inser jag ju att jag har glömt bort, (eller blivit avtrubbad,) hur otroligt snygg han är. Jag stod i mitten av ridhuset och bara log, sa till instruktören; herrgud vad fin häst jag har!!

Hon höll med, han har en snygg hållning, och en fantastisk utstrålning.
Vi bytte tillbaka så jag fick känna på formen i tölt lite, men det är så otroligt jobbigt för honom, så vi tjatade inte på om det. 

Vi jobbade lite trav, gick halvknackigt, vet inte om det berodde på att det blir så jobbigt för honom att alla gångarter ska vara i form…men så tog jag en galopp i vänster varv, skapligt men kändes lite tung. Bytte till höger och där kommer ju kanongaloppen, körde några varv och tog sen ner till trav och då jäklar travade han på som han hade betalt för det! Vi avslutade på topp och var nöjda och glada. Tänk att man kan bli så glad av en häst, och en instruktör också för den delen!!

fredag 17 juni 2016

Vi börjar tänka kondition


Hade en riktigt bra lektion för några dagar sen, för Frida! Det var säkert 30 grader varmt, men fläktade skönt. 
Jag har ju mina ups and downs i ridningen just nu, ibland känns allt toppen ibland känns det sådär…Och det är väl som det ska vara, men jag är ju inte någon tålmodig människa på det viset, som ni har förstått. Jag vill kunna allt nu!!! Ändå hellre igår! Och ibland forcerar jag med ridningen, jag vill ju så mycket! Vilket oftast slutar med att jag får backa tillbaka…
Hugis o jag!

Frida och jag jobbar med att han ska ”ta mig i handen”, alltså jag ska ha tygelkontakt och han ska bekvämt ta stöd på bettet. Men gör han det? Nej, Hugis är ju alltsomoftast lite sned, svårt att ha tygelkontakt på båda tyglarna när hästen hela tiden vill gå med en lite böjning åt höger. Och då sätter vänsternäven från ni vet vart in, och sen är cirkusen igång.

Förra gången Frida var här började vi med att bredda mina händer för att de ska bli snällare, Hugis ska ju vilja hålla mig i handen. Och, mycket viktigt att hela tiden ha kontakt på båda, inte släppa efter. Detta har jag försökt träna på med varierat resultat. På Tindur var det klockrent, JAAAA matte, sa han och höll tygelkontakt hela tiden. Bara jag tar tygeln nu så sänker han huvudet vilar lite på bettet, i början lite tungt, men vartefter vi börjar jobba/aktivera bakbenen så blir han lättare och lättare.
Dålig hörnpassering

Hugis fattar inte riktigt vad jag vill. Han tar inte bettet, på något konstigt vis. Och släpper jag efter börjar han bolla med bettet…. Men Frida tyckte att han såg fin ut, förut knäppte han av i nacken, gick med nosen bakom lodplanet, men det gör han inte alls längre. Bra det!

Vi mätte hans vilopuls, 37 slag i minuten, sen värmde jag honom i alla gångarter, Frida la ut lite bommar och pryttlar, sen fick han skritta över dem några gånger för att vänja sig. Jag har ju aldrig vågat mig på nåt sånt med honom, jag har varit rädd för att han ska bli övertaggad eller nåt. Men idag var en bra dag, han skulle bli svår att få övertagggad i denna värme. Vi skrittade och flyttade lite tills han begrep att han skulle lyfta fötterna. 

Sen la Frida ut bommarna för att få en volt. Hon placerade dem kl, 12, 3, 6, och 9 och så skrittade vi på så långa tyglar som möjligt. Sen skulle vi trava över dem. Hugis ville tölta, och så fort vi kom till en bom så hoppade han över. Jag försökte få honom att slappna av och komma in i trav,det gick några steg, så töltade han. Till slut kom han på att det var enklare att trava över bommarna och då blev han ju jättefin!
Underbara häst!

Sen skulle vi försöka få till galopp på en stor volt, jajisses, det var svårt.Vid det här laget var han ju rejält trött av allt det nya. Han har ju en tendens att spänna sig när han förstår att det vankas galopp, så efter flera försök där han gick från skaplig trav till ökad tölt, måste ha sett jätteroligt ut, så kom några galoppsprång. Samma sak i andra varvet. Stel som en pinne, jag får honom att slappna av o börja trava, gör en fattning och han kommer fram i tölt. 

Men trägen vinner. Till slut kom några galoppsprång och då avslutade vi övningen. Jag tog ut honom på spåret för nu skulle vi få upp hans puls lite, galopperade och travade ordentligt i båda varven. Svetten sprutade om honom, och mej med. Vi saktade av och Frida mätte pulsen. 67 slag/min, helt ok. Sen skrittade jag honom i 2 min och så kollade vi igen, då var han nere på 42.


Då har vi en grund att stå på när vi nu ska konditionsträna!