Så mycket bättre!

Nu när Hugrakkur är borta på tillridning kämpar jag på med min ridning. Jag måste  ( läs: vill ) bli bättre, mycket bättre. Jag trodde jag kunde rida, men jag kan ingenting. Så känns det ibland. Jag måste bli mer noggrann, mer uppmärksam, mer fokuserad i min ridning. Tur jag har en bra instruktör. 

Jag kämpar med Tindur. Han har blivit som en helt ny häst. Han lyssnar och jobbar, som jag kommer ihåg honom från första tiden när han och Hrodur kom. Någonstans på Tindurs och min väg tillsammans gick det fel, men nu har vi kommit tillbaka. Och det är så skönt att kunna gå ner på ridbanan och öva på det jag hade på sista lektionen och känna att det ger resultat! 

Mot ridbanan!!

Det är så fantastiskt kul att rida och jag vill bara lära mig mer. Helst vill jag ha lektioner flera gånger i veckan, men man är ju inte gjord av pengar…och tiden finns inte heller. Nu rider jag för instruktör  gång varannan vecka men det är för lite. Jag vill minst en gång i veckan. Just nu får det vara så, vi har trappat ner lite på ridning, hästarna ska snart flytta till nya gården, och i mitten av juli få en välförtjänt sommar vila i en månad. Och vi ska passa på att flytta då.

Vi jobbar mycket med timing just nu. Det tror jag är viktigt för Hugrakkur också. Kanske där vi missade att känna vad som komma skulle, för att timingen var för dålig.

Snygging med mittbena!

Vi jobbar också på att jag måste känna de där bogarna som flyter ut, eller ett bakben som slarvar, men det är svårt. Tindur är ju så ”flytande” om ni förstår.  Han rinner ur min hand, eller droppar ett bakben i ett arbete  när jag är uppe i något annat… Han är hopplös, älskade lilla svarta. Men jag tar på mig det. Det är ju jag som ska känna, jag som ska vara med i alla lägen och hindra honom innan han kommit halvvägs. Timing! Jag ska ju underlätta hans arbete genom att föregå hans avvikelser. Så tänker jag. Men om jag inte känner att han ”gör fel” så kan jag ju inte korrigera honom. Hmm. Klurigt det där. Men jag kämpar. Och jag har blivit så mycket bättre. Från ”jag är rätt duktig på att rida” till ” jag kan inte ett dugg” till ”jag har blivit så mycket bättre” Inte illa!

Det var bättre förr, tycker Hrodur, när det inte var så mycket krav...