Tapp-sko!

Ingen ridning nu på några dagar. Hade laddat stort för ett ordentligt pass på banan, med en avslutande tölt på gräsvägen ( lervägen). Hämtade Hugis, som ju nu för tiden så rart kommer till mig, eller åtminstone höjer huvudet och bligar längtansfullt på mig.
 Eller efter moroten han vet att jag har i fickan. Ja, faktiskt, jag som alltid varit emot mutor….men har man en häst som är lite svårfångad får man ta till alla medel, ha,ha.

Eländet!

Borstar och donar med en för årstiden inte alltför lerig häst, och när jag kommer till kratsning saknas en bak sko…f-n jag bara står och svär en stund. Konstigt att när man är så där supertaggad och riktigt kan se framför sig vilket bra ridpass vi kommer att ha...
Men Jökull ska ju komma i övermorgon så jag släpper ut honom i hagen igen och bestämmer mig raskt för att jag får vila ett par dagar.

Inga skor, ingen ryttare!

 Jag har ju lånat ut min lilla svarta Tindur till Maria, vi har nämligen otroligt mycket jobb just nu, plus att vi är en man kort. Hugrakkur kräver sitt, gården sitt, jobb och familj sitt. Och tanken på att skaffa en medryttare eller liknande har funnits ett tag. Kanske till och med lämna bort honom på tillridning.

Men jag är ju så blödig när det gäller hästarna, blir fuktig i ögonen bara jag tänker på att någon skulle åka bort eller lämnas iväg. Har till och med svårt att åka iväg på längre semestrar, knapp klarar jag 4-5 dagar borta från mina hästar, och absolut inte mer än en gång om året!! Jag vill vara hemma!

Men tanken har funnits där. Tindur var ju bara 5 år när han kom till oss, och jag hade inte riktigt de kunskaper som krävs för att rida en så ung och oerfaren häst. Att det ändå gått skapligt ( herregud vad jag har kämpat med denna häst!!!) är mycket tack vare Hrodur. Hrodur med sitt lugn och sitt fantastiska lynne. Han har hållt Tindur på mattan, om ni förstår.

Vackert par!

Men nu föll det sig så att jag frågade Sigur-Maria om inte hon har lust att hjälpa mig med Tindur. Hon går och väntar på att få komma till en ögonspecialist på Strömsholm med sin häst, då vi tror att han har något fel på sin syn, därför rider hon inte honom just nu. Och hon blev glad, hon har ju ridit Tindur några gånger när vi har ridit ut hela ligan, så hon vet ungefär vad hon ger sig in på. Så då tyckte jag att jag slog två flugor i en smäll, jag fick lite avlastning, och Maria får ändå rida!!