Tänk tölt!

Jag tog Hugis på banan för några dagar sen, trots att det regnade och blåste halv storm. Jag brukar unna mig lyxen att skippa ridning när det är sånt väder, men just då var jag angelägen att få testa de nya övningar jag fått av instruktören veckan innan.

Fokus i min ridning!

 Tror alltid att jag ska glömma bort allt jag lärt mig om jag inte praktiserar det nya ganska omgående. Och vilken bra lektion vi hade. Jag var nöjd och instruktören var nöjd. satt med ett leende på hästen mest hela tiden. Inte så vanligt, brukar sitta med en väldigt koncentrerar, på gränsen till desperat blick, när jag rider honom.

Tänker tölt

Hugrakkur och jag börjar bli mer och mer samspelta, vi lär ju fortfarande känna varandra, men nu mera som ett par som är lite mer bekanta. Ni vet ju i början är man så försiktig och vill vara till lags   ( som kärlekspar,ha,ha)  sen börjar man testa varandra lite försiktigt, sen lite till, och till slut kan man spänna bågen ytterligare. Och nu känns det som att jag vet var jag har honom. Och då händer det grejor i ridningen.

Tänker  mera tölt

Klart när man sitter och mesrider ser det inte så hävligt ut, även om det känns fantastiskt att rida denna häst. Jag är fortfarande så fascinerad över att han är så otroligt taktfast i tölten. Nu när vi har börjat våga oss på lite ökningar känner jag att han har samma taktfasta tölt även där.

Glad matte!

Om jag är på topp, vilket inte alltid är fallet, går det super. Då ligger jag ett steg före hela tiden, är med i tanke och i min kropp. Jag planerar för nästan varje steg av mitt pass, gör allting år båda hållen, men kanske upprepar en gång i något varv som går mindre bra. Jag försöker att avsluta med något som går bra, så att vi båda har en positiv bild till nästa pass.

Nu när vi jobbar vill jag ju vara så ”liten” som möjligt i mina hjälper. Helst ska jag bara sitta till och tänka tölt för att han ska gå upp i tölt. Och det funkar ibland. Han är ju känslig för mina kroppssignaler, och för det mesta kan jag bara tänka att nu går vi in på serpentiner, så gör han det. Rider vi ut, samma sak, jag ligger oftast först och bestämmer tempot, tänker tölt och Hugis töltar.
Kanske har min hjärna och kropp synkat sig så pass att jag tänker tölt…min kropp signalerar tölt och Hugis töltar. Men det funkar inte på Tindur. Måste testa på Hrodur.

Denna "tanke-ridning" måste utvecklas, och underhållas. Därför går det så där, när jag inte är på topp, min kropp/hjärna är osynkade och vi får inga bra gångarter alls. Men jag kämpar på. Kampen är ju halva nöjet!