Från stel och sned, till mjuk som en kissekatt!

Sista tiden har han varit lite sned igen, så jag tog ut Monika Ledin för att gå igenom honom. Hon har ju efterbehandlat honom några gånger sen hans bog-skada, men nu var det ett tag sen.

Och samma dag som Monika skulle komma börja jag koppla ihop Hugrakkurs snedhet med hans beteende den sista tiden.

I början när han kommit hem till oss från Island stack han ju också. Då var han också sned.

I solskenet!

Och då satt han fast i atlas kotan, den som håller huvudet på plats…. ordentligt. Så när Monika kom sa jag som det var, att han stuckit med mig och att jag misstänkte att han satt fast där. Efter att ha gått igenom hela honom 

( han hade ju lite andra låsningar oxå) kände hon på halskotorna. 

Och mycket riktigt, atlaskotan och hela käkpartiet satt ordentligt fast. Hugrakkur var inte alls nöjd med henne när hon kände och klämde runt käk-leden och han vill inte vicka huvudet i sidled. Jag tror han kom ihåg första gången Charlotta Lindgren knäckte loss honom där, då flög han flera meter bakåt och det måste ha gjort bra ont!! Därför försökte han smita undan när Monika skulle knäcka honom där. Efter att ha vandrat efter honom i boxen att antal varv kom hon till slut åt den. Hugis tuggade och sänkte huvudet. Det var nog skönt efteråt.

Glad matte, glad häst!

Men i alla fall, efter detta känner jag mig lite lugnare i sadeln. Jag vill nämligen inte tro att han sticker av ren jävelskap, utan jag tror att han har en anledning att sticka. Smärta kan få den bästa att bete sig lite konstigt.

Han fick vila en dag efter knäckningen, men två dagar senare red jag. Vi tog en sväng i skogen. Ingen skillnad. Sned som skam. Vad f-nken?? Ytterligare en dag senare tog jag honom på banan. Och där började jag märka skillnad. Mjuuuuuk häst, nööööjd häst. Japp,japp, ska vi jobba??? frågade han.

Karin och jag promenerar bort stelheten

Och efter det har det lossnat. Nu vågar jag rida på honom som vanligt ( jo, jag kan fortfarande ha lite hjärna-spöken, men slår bort dem) korrigerar honom, låter honom inte hitta på egna grejor. Ganska konstigt ändå att hästen är så mjuk, för jag är ta mej tusan stelare än någonsin. Måtte denna vinter snart vara över!