Utstickande kroppsdelar...

Lektion idag, på den svarte. Numera den svarte med utstickande högerbog. Jag fick bra övningar för att peta in den på plats men det är svårt när jag inte känner att den sticker ut…Jag får be tränaren komma varje gång jag ska rida…för hon såg. Han har ju tränat på mej i 2 år Tindur, att smita undan och göra det lätt för sig själv. Men nu när jag har börjat lära mig att rida kommer jag se till att det är slut på de där trixen.
Vi jobbade både i tölt och i trav. Jag ska ställa honom utåt i kurvorna och inåt på långsidorna.

Vi har passerat "spökhörnet" 

Vi har ett hörn, Tindur och jag, ni vet, ett spökhörn. Bortre vänstra. Där drar vi en genis varje gång vi rider tydligen ( inget jag tänkt på tidigare) för där är ju så mjukt och …något annat otäckt säkert.
Han går alltid dåligt i det hörnet,  så tydligen genar vi där. Jätteskönt för honom att få springa med höger bogen före också, det är ju bekvämare av någon anledning?? Kan det inte bara få vara lätt någon gång??

Varför upptäcker man inte såna här saker själv? Jag hittar saker hela tiden där jag har slarvat. Hörnpasseringar är den sista. Så från och med nu är det ena foten i staketet som gäller. Och blåa knän.
Jag tränar på att sätta Tindur i ramen, och se till att han är kvar där. Detta är ett heltids jobb, då antingen en bog eller ett bakben gärna fladdrar till och försvinner.

Han är ju lite ormig, så att säga, svår att känna om bog, bål och bakben är kvar i ramen. Måste träna på detta. På Hrodur som ju är modellen större och bastantare kan jag känna till en viss del, åtminstone bogarna. Och med ett lätt pet med pisk åker bogen in och manken upp, gillas. Och stor skillnad på tölten, den blir så mycket bättre. Tindur hinner "tappa ut" bogen säkert 10 gånger på en långsida ( är inte det jobbigare att hålla på så än att bara hålla bogen på plats?) och jag måste lägga hela min fokus på att peta in den.

Sned? Jag?? Inte tok!! 

Hugrakkur är av någon anledning mycket svår att få in i någon ram. Jag  har ju berättat att jag ofta upplever honom som sned. Det är för att han är sned, säger instruktören.
Ok. Han är sned. Varför? Och vad gör jag åt det? Enkelt, rid honom rak. Japp.
 Och när vi har jobbat honom på volten och jag rider på båda tyglarna och sitter bra, andas, och gör som instruktören säger, då blir han rak efter ett tag. Men  vad fåglarna är det som gör honom rak? Eller sned?  Även Tindur och Hrodur upplever jag och sambon som sneda ibland, men bara ibland. Hugrakkur är alltid sned. Jag får forska i saken.