Tävla!

Vi ska tävla! Jag blev så sugen på att få komma ut och stämma av formen på Tindur ( och mig själv ! ) så jag anmälde mig till Tölt.nu;s tävling den 26 oktober.  Anders  hakade på direkt. Tindur och jag tävlar fyrgång och tölt, Anders bara tölten. Det ska bli kul, vi har ju varit där en gång förut och tävlat, tyckte det var bra, välordnat.

Jag gillar att ha mål när jag tränar, det motiverar mig lite extra. Så nu kör vi på med instruktör en gång i veckan, och så intervall-tränar vi för att bygga styrka. Ibland undrar jag vem av Tindur och mig som har mest träningsvärk…?  Troligtvis jag! Men jag gillar ju det. Speciellt efter en särdeles intensiv lektion, och man känner redan på kvällen att morgondagen kommer att bli en dag i smärtans tecken.  Mer valuta för pengarna också !

Vi tränar mycket balans just nu, både min och Tindurs. Och att jag måste känna att jag har honom i ramen. Han är ju lite ”flytande”, min lille svarte. Bogarna far hit o dit, men det blir bättre.
I traven ska jag stå i superlätt sits, tyngden i foten och med svikt i knäna. Vet ni hur svårt det är? När man är van att antingen rida lätt eller sitta. Och vet ni hur ont det gör dagen efter när man travat en låååång lektion i denna ställning? Väldigt ont. Och sen när man ska på det igen….say no more.

Men jag känner att det ger utdelning. För ett par veckor sen när jag var i en svacka så gnällde jag till instruktören; det händer inget, jag känner inte att jag kommer någonstans. Gnälligt på riktigt. Men vi pratade igenom det och jag fick en påminnelse om vad vi faktiskt gjort och åstadkommit och då kändes det ju bättre.

Tindur 2012 huvudet flaxar

Vi jobbar också med formen, Tindur har ju en historia med ett riktigt flaxande huvud. Hans huvud har varit i princip överallt, högt lågt mittemellan. Åt sidorna. Han har töltat i form, han har töltat som en struts. Och allt där i mellan. Nu håller vi på att hitta ett bra läge för oss, kroppen i ramen, huvudet på plats. Men det gäller att jag har timingen också.

Tindur i form 2013

Vi har klippt hästarna också. Tindur ( förstås) har ju inte varit den lättaste att klippa, men nu så gick det galant. Hrodur är ju alltid en klippa, även i klippning. Och Hugrakkur, han stod och sov, jag fick hålla upp hans huvud så Anders skulle komma åt under halsen

Duktig häst

Otroligt mycket päls

. De blev ju mycket piggare förstås. Denna höst har ju varit  så otroligt varm och solig. Skönt, jag minns med en rysning för några år sen den där hösten som regnade bort. Hästarna stod till knäna i lervälling i hagarna. Denne höst känns betydligt skönare, kanske för att vi trivs så bra här på Tiggeby. Och nu när livet inte går i 180 knyck längre kan jag äntligen få komma igång med Hugrakkur också. Ska bara tävla min lilla svarta, till dess tar Hugis och jag det lugnt. Lullar i skogen, ute och promenerar, eller bara en massagestund tillsammans. Life´s gooood!