Uppdaterad vänstersida!

Jag var sugen på att prova en ny instruktör, vet ju att det är så viktigt att regelbundet rida för någon.  Jag funderade ett tag men hittade sen en som verkar bra. Vi fick en tid och åkte till henne!

Jag var lite nervös faktiskt, vet inte varför egentligen, men så var det. Ibland tror jag att största nervositeten sitter i hur man ska hitta dit, och hur hästen ska bete sig i ny omgivning. 

Hugrakkur har ju imponerat på sista tiden, vart vi än har varit så har han bara kollat av lite och sen varit cool. Tror vi kan tacka alla veterinär/equiterapeut-besök för det. Sist när vi var på banan oxå förstås, känns som han har förstått att ibland åker vi iväg och det händer inte så mycket än att vi jobbar lite. Sen åker vi hem.

Åka o träna??Nu???Men jag är ju trött....

Vi lastade i god tid, och åkte iväg. Väl framme hade jag missuppfattat tiden, men det löste sig och jag fick hoppa upp och rida på en gång. Jag visade Hugis i skritt, tölt, trav och galopp. Han var seg. Mina gamla härliga storhäst-skänklar gjorde sig påminda. Fick nästan inte galopp på honom för han var så slö. Jag fick ta till spö.

Hon tyckte att han hade jämna och bra gångarter, men att vi skulle jobba på att han lyssnar på min skänkel direkt, väcka honom lite helt enkelt. Hon pratade rätt mycket, och jag tyckte att vi fick bra med hjälp. 

Man måste ju rida för någon duktig människa, för man märker inte själv alla konstigheter som man själv eller hästen gör. Man lägger till sig med en del olater….

Hon tyckte att han bar sig bra, och jag blev glad att hon tyckte att jag hade bra sits och mjuka fina händer.

Detta har jag ju kämpat med, med min förra instruktör. Och då menar jag kämpat! Sitsen har ju gått från lätt framstupa ( vill gärna tro att den kom sig av en skadad Maja som jag avlastade, men kan ha varit olater också) till lodrät bra sits med båda sitt-benen i sadeln. Jag fick beröm för mina vändningar, jag hade med hästen båda sidor ( tack, till förra instruktören som lärde mig att hästen har en innnersida och en yttersida!!!) men mina sidförflyttningar lämnade en del övrigt att önska.

Törstig efteråt!

Hemläxan blev: Han ska gå fram direkt för min skänkel, och gör han inte det  blir det en snabb liten pick med spöt, sen ska han behålla det tempot så länge jag önskar! Träna på sidoförflyttningar, och samma där, han ska flytta sig framåt/sidvärts utan att såsa. 

Jag ska rida honom med spö och se till att handställningen är lika i båda varven. Spöet låg nämligen vågrätt i vänster hand ( handen from hell) och bra i höger. Och hon konstaterade att min högersida greppar/förstår allt, både hand och skänkel, medans vänster sida protesterar i högan sky!! Känns det igen? Den där vänstern…. Men nu järnvägar ska jag starta om min vänster, och från och med nu uppdatera den till 2.0.