Lite om våra andra hästar

Ja, den där Hugrakkur!! Han klistrade sej in i våra hjärnor, trängde sej in i vårat liv och i våra hjärtan. Det var kärlek helt enkelt. Tidigare när vi har köpt häst har vi köpt med en stor portion sunt förnuft och tagit god hjälp av bättre vetande. Vår första, Kolgrima ( den jag trodde jag kunde rida men som lärde mej att det fanns bättre sätt!), som vi bara fick ha i 2 år, då hon fick cushings syndrom och inte svarade bra på medicinen. Hon fick somna in på gården.

Kolgrima

Henne var det bra fart i. På den tiden red inte min sambo, han åkte cross. Tillsammans for vi runt i skogarna här i Gillberga, gasade han på crossen, gasade jag och Kolis, det var underbart. Och här började Anders att intressera sej för ridning. Han provade Kolgrima några gånger men vi bestämde oss för att köpa en till häst så vi kunde rida tillsammans. Det blev en tinker vi till slut hittade, 148 cm över havet och bred som en ladugårdsdörr över rumpan. Men åhhh, så vacker !

Vackra Maya!

Han lärde sej att rida på denna mycket bestämda dam, och vi lärde oss mycket om hur man ska hantera hästar! Anders tog några lektioner av en vän sen var det bara ut och njuta i skogarna. Maya, som hon heter, kom verkligen till sin rätt i skogen, ju säkrare Anders blev i sadeln desto snabbare for vi fram. Vi har en runda som vi kallar lång-rundan, den tog 1!/2 timme att rida från början. Efter ett tag gick den på 45 minuter, men då hade vi bra tempo!

Kolgrima fick somna in efter en tids sjukdom , vi sörjde henne i flera månader, men så började vi leta häst igen. Vi föll för Maja, ett 6-årigt sto.Det var rätt förvirrande att ha två Major, så islands-Maja fick heta Majken! Hon var långbent och smäcker, med ett stort huvud. Tyvärr skadade hon sej i ett bakben under sin första tid hos oss, och vi kämpade med veterinärer, markträning, rehabilitering i Kvicksund på deras vattenband, massage och jag vet inte allt vad vi höll på med för att få henne bra.Vi blev tvungna att ta bort henne till slut.

Islands-Maja

 Anders hade ridit Majken en del, och fått smak för tölten .  Vi bestämde oss för att köpa varsin ny häst, och hade turen att hitta två hästar som passade oss perfekt! Och det är dem vi har idag, Hrodur och Tindur. Hrodur är vår klippa, en vallack som importerades från Island när han var fyra år. Han är fyr-gångare med bra klipp i stegen, men framför allt, han är så cool i alla situationer! Lugnet själv! Finns inget som rubbar hans cirklar. Dem passar så himla bra ihop Hrodur och Anders. 

Tindur, var ganska nyligen töltsatt när vi köpte honom. Otroligt söt och med pigga steg. Han hade aldrig lämnat sitt trygga hem hos Jökla-hästar, så det blev en stor omställning för honom. Jag har kämpat med honom, och hans idéer, men idag går han rätt bra och jag gillar att kämpa!  Och när jag har varit som mest trött på honom, har jag ridit Hrodur ett tag. Praktiskt att ha två hästar.